Marcus min Marcus.. Idag är det 6 år sen du tog mig med storm, (egentligen väääldigt mycket längre sen, kanske 12 år sen ;-) Hihi) Behöver jag säga att du är min dröm, mitt allt? Två underbara små har vi tillsammans och jag tror fortfarnade inte riktigt på att det verkligen är du och jag. Tänk att det blev Marcus Larsson och Karin G tillslut. Hade någon av oss trott det för kanske 10 år sen? Ja, kanske någonstans. Jag tänkte på dig ofta. Undrade vad du gjorde, hur du hade det? Hade du träffat din drömtjej? Var du lycklig? Hade du glömt mig? Jag hoppades inte det. Så sommaren för 6 år sen, när chansen fanns att verkligen få veta, hände det. Och jag föll pladask. Igen. Längar så tills nästa sommar när jag får bli din, på riktigt. ÄLSKAR DIG! Till himlen och tillbaks.