Ja. Jag har ikväll gått från att tycka "Fan! Livet är TRÅKIGT utan godis" Var uppriktigt irriterad över mitt beslut. Till att vara SJUKT stolt över mig själv!
Tror inte att ni riktigt förstår hur stort detta är för mig!? Jag ÄLSKAR godis! Haha. Ja. Jag hör hur det låter, men typ så är det... Tänk er då att Lilleman sitter i mitt knä, ätandes på lite smågodis. Han erbjuder mig mellan varje godis han tar, om jag vill smaka. Vet ni huur nära jag var.. Såå nära! MEN jag klarade det!! Sjukt stolt :-) Haha! Jag vet, jag är en mupp!
Nu ska jag sova. Vi är ju kvar hos mor o far.. Idafis ligger mellan mormor o morfar och jag ligger i lillebrors soffa med Lilleman bredvid mig i min gamla spjälsäng :-)
Pöss på er!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar: